Usch, saknar Johan riktigt mycket! Hade mer än gärna varit hos honom nu. Och det sköna är att om bara några dagar så kan jag vara hos Johan när jag vill. Med andra ord behövs inte alls lika mycket planering, känner jag för att träffa honom är det bara att slänga sig på cykeln, ta en promenad eller åka buss i typ tio minuter så är jag där. Det är så underbart!

Packningen har gått sådär idag, känner att motivationen är på noll och att det börjar bli alldeles för tråkigt nu. Men det är väldigt, väldigt lite kvar som tur är. Jag vill bara komma iväg, vara på plats och känna att allting börjar bli som vanligt igen. Nu har man bott bland flyttkartonger i flera veckor och hela huset känns som en röra. Jag får panik när det är rörigt, kan inte slappna av alls.

Men nu ska jag plocka lite för sista gången idag, sedan ska jag slappa och göra varm choklad.