Vad jag tycker om mina föräldrar. De ställer alltid upp och vill göra det så enkelt som möjligt för mig och mina syskon. De har liksom alltid ställt upp för oss vad det än har varit - stöttat oss inom idrott, kört oss på både träningar och matcher, hjälpt oss med allt annat runt omkring. En familj som bryr sig till 110 % känns faktiskt viktigare än allt annat. Undrar varför man inte uppskattar det mer egentligen. Kom bara att tänka på detta nu idag när mamma berättade att hon behövde jobba över i morgon och skulle bli sen (hon hade lovat att köra mig till Johan). I vilket fall så ska hon nu åka med pappa till jobbet istället så jag kan ta hennes bil ner till Johan, och sen tar hon bilen hem. Och pappa kan inte köra mig för man vet liksom aldrig när han kommer hem ;)

Detta innebär att jag ska åka till Johan på förmiddagen imorgon. Då hinner vi förhoppningsvis komma ut till Bergvik innan det blir totalt kaos där. Ska prova klänningar och kolla på en julklapp till. Sen ska vi handla inför helgen. Vi ska ha en riktig myshelg, helt utan plugg och annat som kommer i vägen. Så underbart! :)